Anrikningsverk |
Anläggning för separering av
malm. |
|
Bergsman |
En skogsägande bonde som är andelsägare
i en hytta. |
|
Beskickning |
Påfyllning av masugnen med malm och bränsle.
|
|
Blåsmaskin |
Trecylindrig maskin som pumpar förvärmd luft
in i masugnen eller smedjan. |
|
Blåsning |
Smältningen av malm i en hytta. |
|
Blästerugn |
Ugn för framställning av järn ur myr-
och sjömalm samt rödjord där slutprodukten är
ett smidbart järn med låg kolhalt. |
|
Bokning |
Sönderslagning av malmstycken på mekanisk
väg. |
|
Bröstfallshjul |
Vattenhjul som får tillflödet av vatten
mot mitten. |
|
Bugare |
Överför kraften från stånggång
till pumpanläggning från horisontell till vertikal led.
|
|
C14 |
Åldersbestämning av dött material genom
mätning av den radioaktiva kolisotopen C14. |
|
Dagbrott |
Spår av gruvbrytning där man inte gått
under jord. |
|
Fideikomiss |
Egendom som enligt förordnande i testamente eller
i ett gåvobrev för all framtid skall stanna inom en viss
släkt. |
|
Forma |
Uttag i masugnens murverk avsedd för blästerns
munstycke. |
|
Fyllhammare |
Redskap för att fylla fyllfatet med vilket malmen
lastades i vagnar. |
|
Fällsten |
Natursten som används som städ vid bearbetning
av järnsmälta från blästerugn. |
|
Färskning |
Göra tackjärn smidbart genom att minska kolhalten.
|
|
Hammare |
Vattenkraftsdriven hammare för smide. |
|
Hammarsmedja |
Smedja där tackjärn färskas och smids
ut till stångjärn. |
|
Hytta |
Ugn för framställning av metall huvudsakligen
ur bergmalm med hjälp av träkol och med vattendriven bläster.
|
|
Hyttkrans |
Hyttbyggnadens övre del. |
|
Hyttmärke |
Stålstämpel som kännetecknar tillverkningen
i en smedja eller hytta. |
|
Hyttpipa |
Hyttans murade inre ugnsschakt. |
|
Hästvandring
eller hästvind |
Anläggning för att hissa – spela –
upp
malmen ur gruvan. |
|
Järntacka |
Järnstycke som erhålls efter utslag i formar
vid masugnen. |
|
Klensmedja |
Smedja där man smidde bruksföremål.
|
|
Kokill |
Gjutform av metall för gjutning av tackjärn
vid masugn. |
|
Kolbotten |
Lämning efter kolmila. |
|
Kolhus |
Träkolen förvarades i stora, luftiga trähus.
|
|
Kolmila |
Res- eller liggmila där träkol tillverkas.
|
|
Kolningsgrop |
Grävd grop som användes för kolning
från
300-talet och framåt. |
|
Kolugn |
Ugn för framställning av kol i bruk på
1700-talet. |
|
Konstgång |
Förbundna trästockar som förmedlar kraft
från ett vattenhjul. Se stånggång. |
|
Lancashiresmide |
Färskningsmetod med ursprung i England, introducerad
i Sverige i början av 1800-talet. |
|
Lave |
Uppfordringsverk över ett gruvschakt. |
|
Malmhund |
Spårbunden vagn som för malmen upp till
hyttkransen eller rostugnen. |
|
Masugn |
Ugn för produktion av tackjärn ur bergmalm.
|
|
Mulltimmerhytta |
Masugn vars övre del utvändigt är klädd
i timmer och isolerad med jord och sand ("mull").
|
|
Myrmalm |
Rödjord, sjömalm – limonitmalm som
bildats genom anrikning i vattendrag, myrar eller i sandjord.
|
|
Nedblåsning |
Avslutning av smältperioden i en hytta. |
|
Ort |
Vågrät gruvgång som utgår från
schakt eller brytningsrum under jord i en gruva. |
|
Osmund |
Ett stycke smidbart järn på ca 0,3 kg.
|
|
Rostning |
Förbränning av malm för att avlägsna
föroreningar främst svavel. |
|
Rostgrop |
Anläggning för att rosta malmen. Den var
grävd i en sluttning och på tre sidor skod med sten, slaggflis
eller slaggtegel. |
|
Rostugn |
Ugn för rostning av malm som introducerades på
1830-talet. |
|
Rådstugan |
Utbyggnad kring masugnen där man tappade järn
och slagg. |
|
Schakt |
Lodrät eller sned/lutande nedsänkning som
anlagts för uppfordring av malm, gråberg, vatten och arbetare
från gruvans djupa delar. |
|
Sintring |
Begynnande sammansmältning av malmpulver till
större stycken inför masugnsprocessen. |
|
Skrädning |
Arbetet med att rensa malmstycken från
ofyndigt berg. |
|
Slagg |
Avfallsprodukt vid malmsmältning. |
|
Slaggflis |
Krossad slagg som användes till byggnadsmaterial.
|
|
Slaggtegel |
Slagg i gjuten form som kan användas till
murverk i hus. |
|
Slaggvarp |
Hög av slagg. |
|
Slig |
Anrikad järnmalm i finfördelad form.
|
|
Stigort |
Gruvgång som drivs uppåt. |
|
Stoll |
Horisontell gruvgång från jordytan in i
en gruva. |
|
Stånggång |
Överförde kraften från ett vattenhjul
kortare eller längre sträckor fram till linspel och vattenpumpar
vid gruvhålets kant. |
|
Ställe |
Hyttpipans nedre del där temperaturen är
högst och det smälta järnet och slaggen samlas.
|
|
Takbrytning |
Malmbrytning uppåt. |
|
Tillmakning |
Malmbrytning med eld och spett, den vanligaste metoden
fram till 1700-talets början. |
|
Tysksmide |
Färskning av tackjärn, uträckning och
utsmidning
av järnet till stångjärn under en vattendriven hammare.
vanlig metod i Bergslagen fram till
1800-talet. |
|
Underfallshjul |
Vattenhjul som får tillflödet av vatten
underifrån. |
|
Uppsättningsmål |
Övre öppningen på masugnen där
kol och malm fylls på. |
|
Utslagshål |
Tappningshål för järn och slagg från
masugnen. |
|
Vallonsmide |
Skiljer sig från tysksmide genom att man har
två härdar, en för färskning och en för
vällning av smältstyckena vid uträckningen. Introducerades
vid de uppländska bruken på 1600-talet. |
|
Vattenkonst |
Pumpanläggning för att få upp vatten
ur gruvorna. |
|
Vaskning |
Metod att med hjälp av vatten skilja det ofyndiga
berget från malmen. |
|
Överfallshjul |
Vattenhjul som får tillflöde av vatten
på hjulets översta del. |
|