Ekomuseum Bergslagen: Ordlista

Ordlista

Anrikningsverk	Anläggning för separering av malm.
Bergsman	En skogsägande bonde som är andelsägare i en hytta.
Beskickning	Påfyllning av masugnen med malm och bränsle.
Blåsmaskin	Trecylindrig maskin som pumpar förvärmd luft in i masugnen eller smedjan.
Blåsning	Smältningen av malm i en hytta.
Blästerugn	Ugn för framställning av järn ur myr- och sjömalm samt rödjord där slutprodukten är ett smidbart järn med låg kolhalt.
Bokning	Sönderslagning av malmstycken på mekanisk väg.
Bröstfallshjul	Vattenhjul som får tillflödet av vatten mot mitten.
Bugare	Överför kraften från stånggång till pumpanläggning från horisontell till vertikal led.
C14	Åldersbestämning av dött material genom mätning av den radioaktiva kolisotopen C14.
Dagbrott	Spår av gruvbrytning där man inte gått under jord.
Fideikomiss	Egendom som enligt förordnande i testamente eller i ett gåvobrev för all framtid skall stanna inom en viss släkt.
Forma	Uttag i masugnens murverk avsedd för blästerns munstycke.
Fyllhammare	Redskap för att fylla fyllfatet med vilket malmen lastades i vagnar.
Fällsten	Natursten som används som städ vid bearbetning av järnsmälta från blästerugn.
Färskning	Göra tackjärn smidbart genom att minska kolhalten.
Hammare	Vattenkraftsdriven hammare för smide.
Hammarsmedja	Smedja där tackjärn färskas och smids ut till stångjärn.
Hytta	Ugn för framställning av metall huvudsakligen ur bergmalm med hjälp av träkol och med vattendriven bläster.
Hyttkrans	Hyttbyggnadens övre del.
Hyttmärke	Stålstämpel som kännetecknar tillverkningen i en smedja eller hytta.
Hyttpipa	Hyttans murade inre ugnsschakt.
Hästvandring eller hästvind	Anläggning för att hissa – spela – upp malmen ur gruvan.
Järntacka	Järnstycke som erhålls efter utslag i formar vid masugnen.
Klensmedja	Smedja där man smidde bruksföremål.
Kokill	Gjutform av metall för gjutning av tackjärn vid masugn.
Kolbotten	Lämning efter kolmila.
Kolhus	Träkolen förvarades i stora, luftiga trähus.
Kolmila	Res- eller liggmila där träkol tillverkas.
Kolningsgrop	Grävd grop som användes för kolning från 300-talet och framåt.
Kolugn	Ugn för framställning av kol i bruk på 1700-talet.
Konstgång	Förbundna trästockar som förmedlar kraft från ett vattenhjul. Se stånggång.
Lancashiresmide	Färskningsmetod med ursprung i England, introducerad i Sverige i början av 1800-talet.
Lave	Uppfordringsverk över ett gruvschakt.
Malmhund	Spårbunden vagn som för malmen upp till hyttkransen eller rostugnen.
Masugn	Ugn för produktion av tackjärn ur bergmalm.
Mulltimmerhytta	Masugn vars övre del utvändigt är klädd i timmer och isolerad med jord och sand ("mull").
Myrmalm	Rödjord, sjömalm – limonitmalm som bildats genom anrikning i vattendrag, myrar eller i sandjord.
Nedblåsning	Avslutning av smältperioden i en hytta.
Ort	Vågrät gruvgång som utgår från schakt eller brytningsrum under jord i en gruva.
Osmund	Ett stycke smidbart järn på ca 0,3 kg.
Rostning	Förbränning av malm för att avlägsna föroreningar främst svavel.
Rostgrop	Anläggning för att rosta malmen. Den var grävd i en sluttning och på tre sidor skod med sten, slaggflis eller slaggtegel.
Rostugn	Ugn för rostning av malm som introducerades på 1830-talet.
Rådstugan	Utbyggnad kring masugnen där man tappade järn och slagg.
Schakt	Lodrät eller sned/lutande nedsänkning som anlagts för uppfordring av malm, gråberg, vatten och arbetare från gruvans djupa delar.
Sintring	Begynnande sammansmältning av malmpulver till större stycken inför masugnsprocessen.
Skrädning	Arbetet med att rensa malmstycken från ofyndigt berg.
Slagg	Avfallsprodukt vid malmsmältning.
Slaggflis	Krossad slagg som användes till byggnadsmaterial.
Slaggtegel	Slagg i gjuten form som kan användas till murverk i hus.
Slaggvarp	Hög av slagg.
Slig	Anrikad järnmalm i finfördelad form.
Stigort	Gruvgång som drivs uppåt.
Stoll	Horisontell gruvgång från jordytan in i en gruva.
Stånggång	Överförde kraften från ett vattenhjul kortare eller längre sträckor fram till linspel och vattenpumpar vid gruvhålets kant.
Ställe	Hyttpipans nedre del där temperaturen är högst och det smälta järnet och slaggen samlas.
Takbrytning	Malmbrytning uppåt.
Tillmakning	Malmbrytning med eld och spett, den vanligaste metoden fram till 1700-talets början.
Tysksmide	Färskning av tackjärn, uträckning och utsmidning av järnet till stångjärn under en vattendriven hammare. vanlig metod i Bergslagen fram till 1800-talet.
Underfallshjul	Vattenhjul som får tillflödet av vatten underifrån.
Uppsättningsmål	Övre öppningen på masugnen där kol och malm fylls på.
Utslagshål	Tappningshål för järn och slagg från masugnen.
Vallonsmide	Skiljer sig från tysksmide genom att man har två härdar, en för färskning och en för vällning av smältstyckena vid uträckningen. Introducerades vid de uppländska bruken på 1600-talet.
Vattenkonst	Pumpanläggning för att få upp vatten ur gruvorna.
Vaskning	Metod att med hjälp av vatten skilja det ofyndiga berget från malmen.
Överfallshjul	Vattenhjul som får tillflöde av vatten på hjulets översta del.

Stiftelsen Ekomuseum Bergslagen
Nils Nils gata 7 | 771 53 LUDVIKA | Tel +46 (0)240 66 30 82 | Fax +46 (0)240 748 60 | info@ekomuseum.se