![]() |
||||||||
|
|
Besöksmål:
Varför levde hundratals sovjetiska soldater i Bergslagens skogar under andra världskriget? Och varför tänds än idag ljus vid den så kallade rysstenen? I Krampen, två mil från Skinnskatteberg, har det funnits ett flyktingläger för sovjetiska soldater. Det var ett barackläger som byggdes i slutet av andra världskriget. Nu är det rivet och bara några enstaka spår återstår i landskapet. Inte heller Krampen järnvägsstation finns kvar. Men i skogen har skyltar och fotografier satts upp som berättar om en tidigare nedtystad del av vår historia. En dryg halvmil från lägerplatsen ligger rysstenen. Under andra världskriget, 1939-1945, flydde tusentals
människor från krigets Europa till det neutrala Sverige. Bland
dem fanns sovjetiska militärer som rymt från tyska krigsläger I oktober 1944 utlämnades dessa flyktingar till Sovjet. Det var ett krav från sovjetmakten som den svenska regeringen gick med på. I Sverige ansåg man det var säkrast att lyda Sovjetunionen som i och med krigets slut hade fått en mäktig ställning. De unga männens hemresa har tystats ned och efteråt ställer sig många frågan om det verkligen var rätt att skicka hem dem. Josef Stalin, som regerade Sovjetunionen, betraktade krigsfångar som landsförrädare. Den sista kulan skulle man som soldat ge sig själv istället för att låta sig tillfångatas. Det var ungefär 2 500 personer som utelämnades. Många hamnade i fruktansvärda arbetsläger och gick en mycket osäker framtid till mötes. Mer finns att läsa i boken ”Krampen och andra ryssläger i Sverige under andra världskriget” som getts ut av Västmanlands läns museum.
|
|
||||||
Stiftelsen Ekomuseum Bergslagen Nils Nils gata 7 | 771 53 LUDVIKA Tel +46 (0)240 66 30 82 | Fax +46 (0)240 748 60 info@ekomuseum.se |
||||||||
![]()